Lars-Erik Lindholm, volontär hos Internationella Bekantskaper.


Läxhjälp för skolbarn kan organiseras på olika sätt. Internationella Bekantskaper använder inskrivning i stället för drop-in, och ställer vissa krav på skolbarnens föräldrar. Krav på att föräldrarna ska följa med till läxhjälpen och – vid behov – hjälpa till att skapa ordning och studiero. ”Läxhjälpen är ingen barnpassning”, brukar läxhjälpens samordnare påminna om.


Ett vanligt skäl till att de barn som deltar i läxhjälpen, gör just det, är att deras föräldrar på grund av begränade kunskaper i svenska och andra ämnen, har begränsade möjligheter att själva hjälpa sina barn med skolarbetet. I läxhjälpsgrupper där ordningen och studieron varit allmänt god, har vissa av dessa föräldrar sett möjligheten att använda läxhjälpskvällarna till att hantera och upphäva nämnda begränsingar. De har bett om stöd i att öva svenska och lära sig lösa vissa praktiska vardagsproblem. Sedan ett par år tillbaka förverkligar IB denna möjlighet i föräldrapratet.
 

Föräldrapratets mångfaldiga nytta

– volontär Lars-Erik-Lindholm berättar



Medborgarstöd och språkövning för föräldrar. Det är aktiviteterna i Internationella Bekantskapers föräldraprat, som är en del av IB:s läxhjälp för skolbarn. 

– Man blir ju ohyggligt glad när en mamma ringer och berättar att hon har fått ett fast jobb efter allt slit hon gått igenom, säger Lars-Erik Lindholm, IB-volontär.

Internationella Bekantskapers första föräldraprat-grupper startade under hösten 2015. En som varit med sedan dess är Lars-Erik Lindholm. Under sin tid i föräldrapratet har han noterat hur verksamhetens innehåll har utvecklats.   

– Föräldrapratet var från början en samtalsgrupp för föräldrar till de barn som deltar i läxhjälpen, med syfte att träna sig i svenska språket. Efter hand har det blivit alltmer av läxhjälp för vuxna, men jag hjälper också till med praktiska frågor. Idag dominerar det senare, många av deltagarna läser på SFI, komvux, folkhögskola eller högskola. En tydlig tendens är att allt fler verkligen vill plugga och lära sig svenska! ”Jag vill faktiskt komma ut och jobba och inte behöva be om pengar av mannen”, sa en deltagare till mig med emfas.   
 

Från att ha varit ett allmänt mål, har den språkövning som föräldrapratet alljämt innebär, alltså blivit en del i arbetet med att lösa praktiska problem där svenskakunskaper är en förutsättning. Och Lars-Erik uppfattar att föräldrapratet har fler nyttiga funktioner.    – Deltagarna får stöd och ökat självförtroende att prata svenska och att våga satsa på studier. Och även en kontakt med någon svensk, där man kan prata, skoja och vädra olika fördomar.   

 

På frågan om det finns något återkommande moment i föräldrapratet som är särskilt svårt, svarar Lars-Erik nej. Det mesta går att lösa på något sätt, så länge de som ska samarbeta med att lösa det har förtroende för varandras avsikter.   

– Som alltid med nya grupper och människor handlar det om förtroende. Att deltagarna i föräldrapratet har förtroende för mig tror jag framförallt handlar om att jag kan vara ”vanlig” utan att ha någon von-oben-attityd, att jag hjälper dem med till exempel kontakter med myndigheter eller bostadsbolag, där de ofta känner sig i underläge, och att jag har varit med länge. De ser att jag bryr mig om dem!   

En annan sak som underlättat arbetet i föräldrapratet, och som varit skäl till upplevelser av mening och sammanhang hos deltagarna, är att arbetet i fråga har gett resultat.   

– Man blir ju ohyggligt glad när en mamma ringer och berättar att hon har fått ett fast jobb efter allt slit hon gått igenom. Eller att en annan messar resultatet på en godkänd uppsats hon fått stöd att skriva. Eller att en kvinna kommer tillbaka och berättar för de andra att att hon fick högsta betyg på sina svenskaprov och att läraren vill hon ska fortsätta till nästa nivå på utbildningen. Eller att en grupp mammor gärna vill följa med mig på en stadsvandring, eftersom de hört att jag jobbar med detta.    – Jag tog faktiskt med mig en grupp med sju mammor och 14 barn på en guidad tur i Stadshuset i höstas. Det var mycket uppskattat!

 

Fotnot: Lars-Erik Lindholm leder även stadsvandringar inom ramen för Internationella Bekantskapers Internationella träffar.

Lars Forsmark, volontär hos Internationella Bekantskaper.

Vad är viktigt att tänka på när man läser läxor med skolungdomar?
– Först och främst, att komma underfund med elevens nivå, både språkligt och ämnesmässigt. Sedan är det viktigt att inte ”göra jobbet” åt eleven utan i stället styra eleven mot målet, till exempel med ledande frågor. Det är också mycket viktigt att ge eleven uppmuntran och framtidshopp!

Av alla erfarenheter som du gjort under din tid vid läxhjälpen, finns det någon som du minns särskilt väl?
– Många gånger har jag känt stor glädje när eleven lyser upp efter att ha förstått ett komplicerat sammanhang efter en lång förklaring och dialog. Både elever och föräldrar visar ofta stor tacksamhet. Och som läxhjälpare känner jag att jag gör något mycket meningsfullt; jag bidrar till integrationen och får samtidigt själv glädje samt kunskap om invandrarnas situation och om deras länder.


Fotnot: Lars Forsmark är också en av våra mycket uppskattade språkstödjare.

Lars är utbildad civilingenjör. Innan han gick i pension arbetade han med medicinsk teknik och internationell marknadsföring.

Förutom samordnaruppgifter som att ha hand om nycklar till lokalen och pricka av närvaro, hjälper Lars till med elevers läxor i framförallt matematik och NO, men även engelska och svenska.
 

I år är det fyra år sedan Lars första gången deltog i Internationella Bekantskapers läxhjälp, och föreningen har bett honom beskriva hur deltagandet går till.

Hur ser en vanlig läxhjälpskväll i din grupp ut?

–  Den varar från 18 till 20, och ibland till lite senare – om eleverna vill och jag har tid. Vi har delat in lokalerna i ett konferensrum för naturvetenskapliga ämnen och ett rum för språk och samhällskunskap. När eleverna och läxhjälparna anländer, hälsar vi välkommen och visar dem till rätta. Vi påminner om vårt lilla bibliotek med lexikon, uppslagsböcker och miniräknare, samt visar hur man kommer åt Internet. Läxhjälparna och eleverna fördelar sig på de två rummen efter ämnesområde.
 

Hur går en vanlig läxhjälpskväll till?

– volontär Lars Forsmark berättar



Varje tisdagskväll, i ett av trähusen på Rinkebysvängen i nordvästra Stockholm, samordnar Lars Forsmark tillsammans med Sven Grahn Internationella Bekantskapers avgiftsfria läxhjälp för gymnasieelever.